<3
Tackar alla fina tjejer på Hemköp för halsbandet som jag fick när jag slutade. Jag kommer att sakna er men nu är ni med mig hela tiden.
Hej då jobbet
Två dagar med massor hej då till fina människor på jobbet. Hej då till finköp! Känslosamt på alla sätt och vis.
Hur ska det gå?
Igår när jag gjorde min syster till en kåldolme när hon skulle sova och när pappa förklarade hur proppskåpet fungerade så slog det mig, hur ska jag klara mig utan er? Hur ska jag klara mig utan min fina mamma? Och hur ska det gå utan min lillebrors skämt och pratstunder? Ska passa på att umgås med folket ikväll innan de åker för sen är det inte många dagar kvar tills jag åker. Och idag är det min sista fredag på finköp. Vemodigt!
VILL INTE
Jobbar ju inte ihjäl mig iallafall, nej nej för jag lever ju än. Får se hur det är på tisdagkväll, längtar dit hur som helst. Det känns så himla avlägset, har världens sämsta motivation nu. Vill inte, vill inte vill inte.
,
Fruktansvärt trött. Har bara klarat av två dagar på mina 12 arbetsdagar i sträck. Mitt huvud är fyllt med olika plu-nummer som jag längtar tills jag kan glömma bort. 12 dagar sen är det slut men ska inte ropa hej än. Och om huvudet är fyllt med plu-nummer så är kroppen fylld med alla tänkbara känslor.
>>
Har varit helt lost sen jag kom hem från London men nu börjar det vända. Nu är jag på banan igen.
--
Min syster vet hur man botar tristess. Enkelt, på med musik och dansa tills du inte orkar stå upp längre.
Varför Sverige?
Sådär kul med Sverige. Ligger i sängen med min bok "eat, pray and love" som jag köpte på flygplatsen. Mysigt,visst men skulle hellre ligga i en säng på Caledonia Road och kolla på The Notebook med Emmy. Det bästa med Sverige är familjen och vännerna men varför bor vi här?
Gatwick
@Gatwick just nu. Mitt lugage ways 10 kg prick. Writing on svengelska because tangentbordet is engelskt. Fy fan va irriterande. Skulle kunna somna men en den nysande italienare bredvid keeps me awake. Ses p[ svensk mark. London var amazing. Saknar Emmy redan
London
Packar ner lite grejer i en väska såhär på kvällskvisten. Jag är värdelös på att packa men det spelar ingen roll för jag sätter livet här hemma på hold och åker till London imorgon med min vän. Underbart!
Min fina, fina lillasyster.
Som vanligt
Man vet att det är som det brukar när man skrattar så man gråter vid matbordet. Denna underbara familj, kommer sakna dom något otroligt i Milano. 49 dagar kvar
Bra dag
Idag är en bra dag på många sätt, 50 dagar kvar till Milano. 3 dagar tills Emmy kommer hem och 10 dagar tills vi åker till London(Det vanliga tjatet). Sen kan jag även tala om att jag äntligen hittat en utbildning som jag kan tänka mig, framsteg för min del. Så nu ska jag titta närmre på det men om jag känner mig rätt så kommer jag säkert ha ändrat mig nästa vecka.
Emmsan
På måndag kommer Emmy hem till Sverige och stannar i en vecka. Sen flyger jag tillbaka med henne till London och stannar där i några dagar. Jag längtar!!!
Ny bebis
Har en ny liten bebis dator, lite större än min förra och lite bättre. Blev genast mycket roligare att hänga här.
2010
Jag har tjuvat lite med bloggandet. Sa att jag inte skulle blogga men gjorde det ändå. Känns som jag lurar folk att sluta läsa så att jag kan skriva för mig själv. Imorgon ska jag lägga upp ett bildspel från 2010, här och nu ska jag bara sammanfatta året kort. För mig själv och för någon där ute om det fortfarande är någon här.
Kommer aldrig någonsin glömma det här året och allt som hände. Året då jag dansade bal och tog studenten. Herregud, jag slutade skolan i år och började jobba en del istället. När jag inte jobbade så har det varit filmkvällar, utgångar, filmkvällar, utgångar, filmkvällar, utgångar. Jag åkte till Milano och under tiden jag var där flyttade min bästa vän till London.
År 2010 lärde jag känna nya människor och bekanta blev nära vänner. År 2010 skrattade jag tills tårarna rann och magen krampade. År 2010 grät jag tills jag inte fick någon luft och ramlade ihop. År 2010 såg jag människor i min närhet må sämre än någonsin. År 2010 stod jag bredvid när människor gav sig ut i världen i jakt på sina drömmar. år 2010 var ett känslosamt år fyllt av förändringar. Jag gillade det här året lika mycket som jag hatade det. Vänner och familj tack för det här året. Gott nytt år!
sextioåtta
Det är 68 dagar kvar tills jag flyger till Milano. Jag har haft nedräkning sen det var 85 dagar kvar. Under dessa 68 dagar ska jag fira nyår, jobba järnet, hälsa på min vän i London och ta vara på dagarna här hemma.
MILANO
Måste skriva av mig. Vill åka mer än någonsin nu. nu. nu. nu. Längtar något enormt. Bryr mig inte ens om jag kommer dit och vantrivs och gråter för att jag vill hem, jag längtar till det också om det skulle hända. 80 dagar kvar tills jag flyger. Förhoppningsvis bara 9 veckors jobb kvar. Har jag sagt att jag längtar till Milano?!
Signar ut
Jag tänker logga ut och inte blogga mer just nu. Kanske börjar skriva lite när jag ger mig ut i världen i början av nästa år. Tack för mig så länge.
Tick Tick Bom
Bra dag. Ska tävla lite mot mig själv som vanligt och börja den här dagen med en promenad. Sen in mot stan för att träffa några av mina italianos och framför allt Maja som snart åker! Man kan inget annat än tycka om Maja, hon är så himla ärlig och rolig. Verkligen glad att jag fått lära känna henne.
Sen åker jag vidare mot jobbet och avslutar kvällen hos Karro. Det gäller att planera.
