mallansmemoarer

Är det inte underbart att bara sitta ute med skön musik i öronen, vattenmelon i munnen och en klarblå himmel ovanför huvudet? Jo, underbart är vad det är.

Glöm det jag skrev, bröllopet var underbart. Tårarna var ett faktum under Daniels tal, herre. Kärlek är så fint.

Har nog inte berättat att jag lagar mat åt 75 personer varje dag, eller personer och personer de är små barn. Så små personer kan vi säga! Små personer som vill ha saft och behöver is i pannan när de slår i huvudet eller bomull i näsan när de får näsblod. När det händer, då är jag där och tröstar och plåstrar om lite, så pratar vi lite om livet jag och barnen. Soligt är det också varje dag, så det är faktiskt riktigt bra.

Barn är så himla fina med sina tankar och funderingar. Fast det skär i hjärtat när de är ledsna, antingen för att de saknar en morfar, har ont eller för att de tycker att de är dåliga på fotboll. Men då finns det alltid saft. Saft är bra.

Har precis druckit upp en kopp te i hopp om att det ska hjälpa mig med min röst, för om den lät lite halvkrasslig igår är det ingenting mot idag. Så nu ska jag slänga ihop håret till en fläta och sätta på lite bra musik att somna till för att förhoppningsvis vakna lite piggare imorgon. För imorgon fortsätter veckan som består av barn, barn, ungar och återigen barn.

Nu är det Anna Nalick som gäller igen, så det är vad jag lyssnar på just nu, här ikväll. Delar med mig av något som kan vara världens bästa textrader ( lite utklippt och inklippt). Resten delar jag med min dagbok, vi ska inte bli allt för intima här mina vänner.

Lyckan var lika påtaglig som förkylningen är nu

Underbar morgon med skönhetssalong och massor folk på mitt rum samt en fin frukost och en farmor som kom förbi. Klockan är bara halv elva så jag har varit uppe ett tag, yes oh yes. Sen längtar jag ihjäl mig till morgon, äntligen!!!!

Studentvecka och man "ska" fest fram till den stora dagen meeeeen jag sysslar med lite andra grejer. Fast jag är trött och sliten ändå, kanske är för att jag går och lägger mig när solen går upp igen. Som sagt, jag gör annat men på fredag ska jag malla ur och då är det fest. Tills dess styr jag med annat, som sagt . (hemlig tjej)

Sitter utomhus och känner att livet är mer än bra. Finns så mycket tankar och ord men inte för den här bloggen men här kan jag berätta att studenten är bara några dagar bort och det ska bli så fruktansvärt skönt så det går ju inte att beskriva. Dock är det lite tomt efter att vi kom hem från landet, fast vad gör det när jag haft fullt upp enda sedan vi kom hem. Så, enough is enough.

okej. Paniiiiken som Cille skulle sagt, måste få ner allt i en väska och göra mig redo. Snart ringer någon och säger att någon hämtar upp mig och sen åker vi iväg i några dagar. Ciao!